Igår sken solen över oss och vi gick en runda på Ravlunda skjutfält med hundarna, mamma och syster Clara tillsammans med Wilja, Scottie, Nalle och Brumma. 
Vardagen och hösten är påväg och kanske är det en lättnad att rutiner och annat snart är på plats. För mig är det viktigt att jag vet precis vad jag ska göra och när. Inte alltid lätt när man jobbar med djur av olika slag och dessutom med andra människor. Idag har vi haft ett planerings möte om vad vi ska göra den kommande tiden och jag känner mig nöjd med upplägget.
Just nu förbereder vi mycket inför de valpar som är beräknade att föddas den 4 september. Denna gången är det Lycka som ska bli mamma. Hon är en fin tik som är en riktgt kelgris. Hon vill vara med familjen och gillar att hitta på roliga saker.
Innan valparna kommer så ska jag renovera valplådan så att den är redo för en ny kull med små. Valpbrickan ska fixas med och det ska städas en extra gång. Det är så roligt och jag ser verkligen framemot att följa ytligare en kull med valpar igenom livet och framförallt de 8 första veckorna. Jag kommer nu att vara hemma denna kullen mycket mer och jag ser framemot att kunna följa de in i minsta detalj.
Träningen med hundarna är igång igen och jag motivationen är tillbaka och hundarna bara älskar det, just nu övar vi mycket på sådana saker som vi har stor nytta av i vår vardag ihop. Vi är många som ska fungera ihop både hundar och människor. Det är roligt och spännande att se hur hundarna trots att de i många situationer är lika varandra inte är det i träningen. Vissa tycker att det är det roligaste man kan göra, andra gör det med en lite lugnare inställning och vissa (läs Scottie) tycker att ”varför ska jag sitta först jag kan ta den där godbiten ändå” . Roligast är nog ändå att träna de ihop allihopa och se hur de titta på varandra och vänta snällt på sin tur. Fortsättning följer om träningen på Juleboda.
Tillbaka till igår, efter runda tog vi en bus stund i trädgården och gissa om det sprangs, badades och busades med bollen. Så roligt att se hur roligt de har ihopa och vilka fantastiska individer de är, helt unika var och en av de. Wilja hon som när hon var liten var ett riktigt busfrö med glimten i ögat springer en stund och lägger sig sedan för att gosa en stund hos mig.
Scottie som gick kollade av markerna och la sig sedan i det höga gräset under studsmattan i skuggan. Där låg han och tittade på sina kompisar som en skyddsängel. (tyvärr inga bra bilder på detta)
Brumma som snabbt hittade bollen för att ta ett race, hon som tog med bollen för att känna på vattnet i damen för att sedan efter att nalle puttat i bollen var tvungen att bada för att hämta sin älskade boll. För att ta en lugn stund med Scottie i skuggan. 
Nalle vårt lilla yrväder och charmtroll, han som puttar i bollen i vattnet och han som springer med mamma och sedan tar bollen för att springa och reta mamma Brumma lite. Han som sedan kommer och ska ligga i knät och bara gosa. Han som hela tiden vill vara med och i centrum. Han han som gosar och vill vara nära men ändå busa med bollen. 
Gumman hon som är prinsessan, hon vill mysa och bli klappad och godis i form av korv är det absolut bästa hon vet. Hon går gärna på egna upptäcktsfärder och att busa med gänget är inget som tilltalar i alla lägen. En prinsessa på ärten helt enkelt. 
Blev mycket bilder i dag, och en beskrivning av gårdagens hundar hur de va igår. Jag älskar bilder och att fånga ögonblick att sedan titta på och minnas. Hundarna mina är väl fotograferade och så mysigt att se bilder från när de var små och deras utveckling tills idag, himla roligt och givande.
Mer bilder från vår vardag och tankar kring hundarna och vår vardag kommer, en och annan bild kommer nog också vissas.
Många kramar från Lovisa