Att två så fina och djupa ögon kan säga så otroligt mycket!
Idag på stan träffade vi på en hemlös med ölflaskor i alla jackfickor och med sig hade han alltså denna hund vars ögon gick rakt in i mitt hjärta. Att se hur en så kallad ”husse” klappar sin hund gör så ont i hjärtat. Klorna var långa och hon var lite överviktig vilket berodde på att hon bara fick frolic vilket inte är ett bra hundfoder (fungera till godis) Att se en hund som hela tiden vänder sig i från sin husse och hela tiden söker sin kärlek hos med människor som bryr sig om henne. Att se in i dom fina ögonen, dom säger så mycket. Ibland önskar jag att hundar i ord kunde prata, även om dom inte med ord kan berätta så sa hennes blick mer än så. Så mycket sorg fanns där inne.
Jag kan inte säga mer än att jag tycker inte att dom som inte ha ett hem inte heller kan erbjuda ett djur ett värdigt hem. Om man som människa inte kan ta hand om sig själv ska man inte heller ta hand om ett djur. Det är hårt men sant. En mamma som bara gav sitt barn godis hade inte fått ha kvar sitt barn så länge inte heller ska en man som ger sin hund bara godis heller få ha kvar hunden. Ja, ibland går mitt djur hjärta över lite gränser, men det är inget jag kan styra över.
Att vilja hjälpa dom båda… Jag tycker det är viktigt att alla djur har det hem dom förtjäna, att få ett hem är nummer ett på den listan. Ett hem där man är trygg , där man har en plats där man får vara i fred och där det finns människor som ger en kärlek och ett bra foder. Jag ville idag bara ta denna fina labradorblaning med mig hem och ge henne ett hem. Nu vet jag att detta inte är möjligt, men det var så jag kände. Samtidigt dom vi klappar om hunden med dom fina ögonen och hon tyr sig mer och mer till oss, så var det en äldre dam där som var lika orolig över hunden som vi. Hon fixade lite vatten i en skål och hunden slukade i sig rätt så mycket vatten. Undra när hon fick fint och rent vatten ur en ren och fin skål senast. Tankarna flyger i huvudet när man står och ser detta, band det mest hjärtskärande. Jag kunde när jag stod där inte heller göra något, hon hade fått vatten och lite kärlek från oss. Jag vill hjälpa dom båda, inte bara hunden. Dom är två som sitter i samma båt. Denna mannen behöver också hjälp och tyvärr så var han inte villig till hjälp när damen undrade var hon kunde göra för att hjälpa. Tyvärr har det redan gått väldigt långt för just den här mannen. Men man vill så gärna hjälpa honom så han kan ta hand om sin hund på ett bra sätt. Som han idag inte gjorde, han kunde inte klappa hunden med dom fina ögonen på ett respektfullt sätt. Det var hårda ta och inte en gnutta kärlek över dom ”klapparna” som hon fick av honom under tiden vi var där. Mitt i en galleria i centrala Kristianstad. Tyvärr kommer det komma mer hundar som kommer leva lika dant som denna hunden. Jag skulle vilja hjälpa dom, tyvärr kan man inte göra allt men jag hoppas att jag en dag kan hjälpa dom på något sätt. Att vi kan hjälpa människorna innan dom hamnar i den situationen, något måste man kunna göra för att minska antalet ”hemlösa hundar” och deras hussar och mattar.
För mig är detta så otroligt hjärtskärande att stå där och titta in i så fina och ”övergivna” ögon och inte kunna göra något för henne just då och där. Jag hoppas att i framtiden ska vi inte behöva se dessa hundar i dessa miljöer.
Mina tankar går just nu till hunden med dom fina ögonen och andra hundar i samma situation.
Så glad att jag kan ge mina hundar strandpromenader/skogspromenader varje dag och stora rastgårdar att springa av sig och bra foder och oerhört mycket kärlek. Jag är så oerhört lycklig över det. Att se att mina hundar faktisk vill vara hos mig och älskar när jag kommer hem och att vi har så kul tillsammans.
Många kramar och tassar från Lovisa
(Här är Blanca fd Greta, som var med och busade i trädgården med om andra hundarna men tog en paus med oss i solen en varm februari dag)
Det var ett fint brev Lovisa, Du har så mycket lärlek till både hundar och människor 😉
Tack!